Den Stora Stora Sagan bygger på en tolkning av de fornnordiska, främst isländska, sagorna, såväl som på ortnamnforskning och modern arkeologi. Ett register med över 1200 uppslagsord (många fler ord kommer dessutom tillkomma) har upprättats i det mycket omfattande researcharbete som krävts för att skapa en syntes av allt detta. I den vänstra kolumnen finns information som kan anses objektiv och som finns i andra källor. I den högra spalten finns författarens egna beskrivning av företeelsen, d v s en subjektiv tolkning av ”fakta“. Förutom möjligheten att fördjupa sig i bokens idévärld ges läsaren här alltså även möjlighet att själv bilda sig en uppfattning om hur historiskt trovärdig denna idévärld är.
”Ofta har jag dragit slutsatser som känns påtagligt logiska och riktiga, trots att jag inte hittat något källstöd. Ibland har jag senare hittat sådant stöd, vilket på sitt sätt varit både uppmuntrande och lite tråkigt – jag var inte först trots allt! Ibland är bristen på underlag vad som gör min tolkning lika god som någon annans. Bara i undantagsfall har jag tvingats skapa samband som övervägande skäl talar emot och inte i något fall anser jag mig ha gjort sådant våld på vetenskap och logik att man kan motbevisa mina teser som falska. Ändå är givetvis detta skönlitteratur, och syftet med sagan är i första hand att underhålla, ibland även att provocera. De som känner sig provocerade får särskilt gärna höra till den ultrakällkritiska skolans historiker och arkeologer, vars brist på nerv och fantasidödande värv inte bara har spolat barnet med badvattnet under snart 80 år, genom att underkänna det mesta av briljant intellektuell analys i äldre forskning, utan även har gjort skolämnet historia till ett sömnpiller för alltför många årskullar skolelever.”
Författaren ber om ursäkt för att registret ofta inte är språkligt särskilt välformulerat eller komplett. Tanken var från början inte att offentliggöra dessa uppgifter alls, utan det tillkom som ett nödvändigt stöd för det egna skrivandet. Det innebär att alla uppgifter inte heller är uppdaterade – nya överväganden kan ha förändrat historiens synopsis och bl.a. lett till byten av personnamn. Den största informationsmängden ligger dessutom fortfarande utanför registret (i excelkommentarer, som avses konverteras så småningom). Ett löpande arbete kommer därför utföras för att förbättra, uppdatera och komplettera registret. Tänkbart är att släppa ett personnamnsregister som anger födelse- och dödsår, samt närmaste ättlingar och förfäder. På så vis skulle läsaren få en bättre inblick i hur släktträden ser ut, och själva se att sagan faktiskt hänger ihop, både i tid och rum. En annan tanke är att också lägga ut ett kronologiskt register, d v s göra det möjligt att söka på årtal. Men i båda dessa fall måste först noga övervägas hur mycket som bör avslöjas av bokens handling. Den som lever får se.
